Om patienten inte har diabetes? se istället  kap 5 Omhändertagande av nyupptäckt

Man kan ha 25-30 i blodsocker och må alldeles utmärkt om man t ex nyligen ätit en massa smågodis, druckit söt dryck eller ätit mycket snabba kolhydrater (bullar, kakor, semlor) eller annat sött. En halv liter Coca Cola innehåller 10% socker dvs 50 g. Detta kan om man inte tar insulin ha möjlighet att höja blodsocket till 30. Man blir kanske lite trött och kissar och dricker. Då behöver man kanske extra dryck och lite extra insulin men inte akut  sjukvård.

Går man länge med högt socker vänjer man sig ofta och tycker att man mår riktigt bra äve  om sockret ligger runt 20 dygnet runt.

Samtidigt kan en diabetiker vara akut dödligt sjuk i en ketoacidos, intorkning med njursvikt, laktatacidos eller ett hyperosmolärt syndrom, akut hjärtinfarkt, svår infektion eller annan livshotande sjukdom  utan att blodsockret för den skull är högre än 8-15.

I första hand ska man alltså se hur patienten mår och fundera på varför blodsockret är högt. Har man missat att ta insulin. Föreligger annan akut sjukdom som ökar insulinbehovet och höjer sockret (infektion, hjärtinfarkt etc)
 

Tecken på vätskebrist:

• Snabb svag puls
• Sänkt vakenhetsgrad
• Sjunkande blodtryck
• Kalla händer och fötter och vidgade pupiller
• Konfusion

Vätskebrist kan leda till njursvikt och farliga elektrolytrubbningar (rubbningar i kroppens salt och vätskebalans). Högt eller lågt kalium med hjärtarrytmier eller högt natrium med hyperosmolaritet och CNS-påverkan. Vätskebristen kan leda till njursvikt och laktatacidos som är ett livshotande tillstånd vid behandling med metformin och samtidigt akut njursvikt.
 

Acidos (surt blod till följd av ketoacidos eller laktatacidos)

• Illamående, kräkningar
• Buksmärtor eller nytillkommen värk i kroppen
• Förhöjd andningsfrekvens
• Acetondoft

Kan utvecklas av en ketoacidos (som beror på insulinbrist och/eler kraftigt stresshormonpåslag), njursvikt eller laktatansamling i blodet (mjölksyra) till följd av en dålig syresättning av kroppens vävnader (dålig cirkulation) samtidigt som man har en njursvikt och äter Metformin. Alla dessa tre tillstånd kan vara livshotande.

Ketoacidos kan även drabba patienter med typ 2-diabetes. Riskfaktorer för detta är:

• Långvarig diabetessjukdom som blivit insulinberoende
• Svält eller extrem LCHF (kolhydratsvält).
• Annan svår akut sjukdom (sepsis, kardiogen chock mm)
• Samtidig behandling med SGLT-2-hämmare (Forxiga, Xigduo, Invokana, Vokanamet, Jardiance eller Synjardy)
• Man har i USA noterat att amerikaner med ursprung från Afrika har en större benägenhet att utveckla ketoacidos (sk Flatbush diabetes efter en stadsdel i Brooklyn).klyn)

• Samtidigt hög feber
• Påverkat allmäntillstånd (förvirring, onormal trötthet)
• Hjärtinfarkt, arytmier, stroke etc
• Det höga blodsockret kan alltså vara uttryck för en annan allvarlig sjukdom som kräver akut sjukvård.

Om man bestämt sig för att larma ambulans kan man om möjlighet finns i väntan på denna:

• Sätta iv-nål.
• Koppla isoton NaCl (0.9%) eller Ringer-Acetat 1 l/timme.
• Övervaka blodtryck, puls och andning.
• Eventuellt ge syrgas.

Har man inte möjlighet till detta försök få i patienten så mycket dryck (helst vanligt vatten) som möjligt.
 

Se bilagor:

• PM Ketoacidos och Hyperosmolärt Hyperglykemiskt Syndrom (HHS)
• PM Insulin vb på vårdavdelning
• PM Hur sänka ett högt blodsocker vid annan akut sjukdom
• PM Insulinbehandling vid samtidigt Total Parenteral Nutrition (TPN)
• PM Insulinpump som krånglar